1734-1802 George Romney Galleries By 1757 he was becoming well-known as a portraitist. He fell ill during his apprenticeship and was nursed back to health by Mary Abbott, daughter of his landlady. In 1762, by which time he was married with two children, he went to London, and saw early success with a painting, The Death of General Wolfe which won a prize from the Royal Society of Arts. Romney soon had a thriving portrait business in Long Acre. Despite his great success George Romney was never invited to join the Royal Academy nor did he ever apply to join. While there has been much speculation about his relationship with the Academy there is no doubt that he normally remained aloof maintaining that a good artist should succeed without being a member. His own career certainly supported this belief and it was only towards the end of his life that he expressed the slightest regret for his views Portrait of Miss Juliana Willoughby, 1781-83 (National Gallery of Art, Washington DC) Emma Hamilton as a bacchante by George Romney, 1785In 1773 he travelled to Italy with fellow artist Ozias Humphrey to study art in Rome and Parma, returning to London in 1775 to resume business, this time in Cavendish Square (in a house formerly owned by noted portraitist Francis Cotes). In 1782 he met Emma Hamilton (then called Emma Hart) who became his muse. He painted over 60 portraits of her in various poses, sometimes playing the part of historical or mythological figures. He also painted many other contemporaries, including fellow artist Mary Moser. After an absence of almost forty years, he returned to his family in Kendal in the summer of 1799. He was greeted by his loyal, devoted and unquestioning wife. George Romney is a kinsman of Mitt Romney, U.S politician.  Related Paintings of George Romney :. | Elizabeth Harriet Warren (Viscountess Bulkeley) as Hebe | Lady Hamilton in a Straw Hat | Portrait of Anne Montgomery | later Lady | Portrait of Sarah Curran |
Related Artists:
georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.
Frater Francke
1380-1430 internatinal Gothic German
WITHOOS, Mathias
Dutch painter (b. 1627, Amersfoort, d. 1703, Hoorn).